Teknologin går framåt. Konstigt vore det väl annars.
från att mono-kiselbaserade paneler legat på 18-23% verkningsgrad finns det nu paneler med 33% verkningsgrad att köpa! Det är en ökning med 65%!!
Eller i vissa fall från 400W effekt (på 2m2 panelyta) till 650W.
Dessa paneler är på gång för leverans ÄVEN i Sverige till våren 2024, så ska du investera i solpaneler ska du ta med sådana paneler i dina offertförfrågningar/beräkningar.
Det rör sig om mono-kiselbaserade tvåskiktspaneler, där de olika skikten är optimerade för var sitt våglängdsområde på solljuset. En något mindre del går då till spillo som värme. Men märk väl, att fortfarande 67% eller ca 1300W på en 2m2 panel försvinner i värme vid full sol 1000W per m2.
Några vänner till mig, har startat ett solpanel och batterilager projekt.
De har valt att importera allt själva från Kina och bara ta hjälp med själva installationen, där svenska lagar kräver det, som det elektriska.
Jag kommer att rapportera löpande om deras projekt här i bloggen, vartefter.
Nu när deras paneler har kommit och väntar på varmare väder för att installeras, så passade vi på att testa en fråga vi haft om hur mycket ljus en panel egentligen behöver för att börja ge spänning?
Som ni ser har dessa halcut-paneler 80% av full spänning redan vid väldigt svag och snedvinklad belsyning inomhus. 30 av 37 volt ”VOC voltageopencircuit) Naturligtvis utan förmåga att leverera ström. Strömmen är ju direkt proportionell mot hur starkt ljus som belyser panelen.
Sedan stängde vi panelbunten och kollade bara den ytterst svaga belysning som tagit sig igenom panelens täckta baksida. Nu var det 60% av full spänning, dvs 22 av 37 volt (VOC).
Det belyser – pun intended 😉 – hur viktigt det är med säkerhetsåtgärder när man jobbar med solpaneler. ÄVEN när de inte har stark solbelysning, kan de leverera många hundra volt seriekopplade i sitt system. Optimerare isolerar den risken genom att panelerna inte är seriekopplade längre, å andra sidan kostar de en tusenlapp till per panel OCH är kända för att ge radiostörningar.
Frauenhofers forskningsinstitut har presenterat en ny ultratunn självrengörande beläggning för glas. Det är i form av en ny typ av titanoxidskikt.
Den kan användas för alla glastyper, som fönster och paneler, även i efterhand.
Den har två styrkor. Dels kan den läggas på i efterhand på redan installerat glas, dels växlar den från att vara vatteavvisande (hydrofob) till att vara vattenälskande (hydrofil) vid UV-belysning.
Så när ett ”sommarregn” kommer på en nyligen solbelyst smutsig panel så sköljs smutsen bort lätt, ungefär som om regnet hade några droppar diskmedel i sig.
Det nya är att ytan är smutsavvisande men blir ”sköljvänlig” efter UV-solbelysning, så att smutsen lätt sköljs bort.
Det här är min 7:e blogg. De övriga hittar du listade under OM för denna blogg.
Idén om solelenergi även hos oss, dök upp när vi renoverade taket i somras vi har ett tegeltak på ett hus (från 1924), huset är högt och fritt beläget och taket är i rakt söderläge.
Så med ökade energipriser och risk för bortkopplade elleveranser, så kanske solpaneler skulle kunna vara bra!?
Idag har vi ett dieselelverk på 6.5 kW tre-fas som reserv…
Vårt tak är inte särskilt stort, kanske 15-20 m2 är användbara och har en bra vinkel mot horisonten (25 till 40 grader).
Dessutom finns ett skuggande träd i vägen som måste tuktas duktigt om solpaneler ska vara meningsfulla.
MASSOR med kunskap behöver samlas in, för att kunna ta rimligt ”Rationella Beslut” om detta komplexa ämne. Och som vanligt lär jag mig bäst, genom att lära andra, vad jag lär mig själv. Som lärare i tekniska ämnen i svensk industri i över 30 år är det kanske inte så konstigt? Så det blev en blogg…….till…….